NEWS & PRESS RELEASES

TITLE: Tärnström's Journal - Book launch in Gothenburg, Sweden IK's Linnaeus gathering with book launch in the presence of the Minister for Culture. Gothenburg, Sweden. DATE: 19 January 2005 ARTICLE CONTENT: In connection with the first issue in the series Mundus Linnæi, the IK Foundation & Company launched the book Christopher Tärnströms Journal and provided information about the coming national and international Linnaeus celebrations in 2007. Nearly 200 invited guests had come from all over Sweden - from universities, museums, Linnaean societies, libraries, government departments etc - to take part in the programme at the Gothenburg City Museum. At 11 o'clock am invited guests gathered in the East India House. As an introduction to the wintry day Sailors' Fruit Cake was on offer - which was served on board the18th century ships - together with the Linnaean Apostle Pehr Osbeck's warm "punsch". On behalf of the museum and the IK Foundation & Company, Museum Director Gunnar Dahlström warmly welcomed all the visitors to Gothenburg City Museum and gave a brief account of the museum's efforts to increase understanding of the Swedish East India Company in the 18th century. Then the Swedish Minister for Culture and Education, Leif Pagrotsky, took over the rostrum and spoke about Linnaeus and his Apostles - forerunners in the internationalisation of science. (The speech by the Minister for Culture can be found in its entirety below - in Swedish only.) After the much appreciated address by the Minister, the Chief Curator and author Kristina Söderpalm gave an account of her work on the book about Christopher Tärnström. The two concluding addresses concentrated on the thoughts and efforts around the coming celebrations in the year 2007. Regional Governor Anders Björck, Chairman of the national interim committee for the Linnaean Jubilee in 2007, spoke about the requirements and the organisation of the Swedish Linnaean anniversary celebrations. A hand was stretched out to the Culture Minister asking for generous financial support. The rostrum was then occupied by Docent Per Sörbom, IK Foundation & Company, who spoke about "The Swedish Gazebo" - a birthday tribute to Linnaeus and a platform for information about Sweden - a concept for the international celebrations of Linnaeus. Representatives from the Swedish Foreign Ministry were presented with a framed certificate as a sign of the cooperation between the Foreign Ministry and IK on the publication of The Linnaeus' Apostles - Global Science and Adventure. The gathering was the first official one of its kind detailing the various plans for the coming national and international celebrations of Linnaeus in 2007. It provided an ideal opportunity to pick up information and meet key people from the organisations involved. The big news of the day, however, was the publication of CHRISTOPHER TÄRNSTRÖMS JOURNAL A passage from Europe to South East Asia in the year 1746 by Kristina Söderpalm Finally, after a delay of about 260 years, the first issue in the series Mundus Linnæi is now in hand and published - the journal of the ship's chaplain, schoolmaster and naturalist Christopher Tärnström. Apostles was what Linnaeus called his disciples, whom he sent out into the world charged with cataloguing its flora and fauna. In time there were seventeen young men who, with their master's instructions in their bags, travelled in sundry ways to the world beyond Europe. The first - and the eldest - of these was Tärnström, who in 1746 sailed from Gothenburg; later the same year he died far away on the islands of Pulo Condor in the South China Sea. Nine out of the seventeen apostles' journals and travel tales were published in the 18th century, two during the 19th and 20th centuries. Three never reached print, and from three of the apostles we have no known travel journals. Several of them were translated into the big world languages in editions which still to this day find many readers. Tärnström's material belongs to the category which has not previously been published in its original form. Tärnström's journal has been admirably transcribed by Kristina Söderpalm of the Gothenburg City Museum. She has also written the introduction to Tärnström's life and work. In one of the appendices there is co-traveller Anders Gadd's account from Pulo Condor and a Swedish-Candoran glossary, which is published here for the first time. CONTACT: For additional information about this article, please contact IK SEE ALSO: - Shop: The Mundus Linnæi Series - Linnaeus.info: Mundus Linnæi Series The Swedish Minister for Culture looks on with interest to see what the author of Christopher Tärnströms Journal Kristina Söderpalm is writing in her dedication to the Minister. Photo: Rodolfo Castex. (The speech by the Minister for Culture Leif Pagrotsky - in Swedish only) Anförande vid Linnéfirandet, IK Foundation Tal: Ostindiska huset, Göteborg 19 januari 2005 Avsändare: Leif Pagrotsky, Utbildnings- och kulturminister (det talade ordet gäller) Kära vänner, Vi är här idag som en del av högtidlighållandet av Carl von Linnés trehundrade födelsedag, 2007. Det känns högtidligt att vara här, och det har väl sällan hänt att en trehundraåring har varit så vital och känts så aktuell. Det är dessutom trevligt att vi är här i Ostindiska huset för presentationen av Christopher Tärnströms Journal eftersom det var just här, inte i det här huset men på den här platsen, som Christopher Tärnström anträdde sin resa 1746. På natten efter att han hade mönstrat på båten började det brinna i Kristine kyrka här bredvid. Koppartaket smälte och tomten intill brändes av så att man här kunde uppföra Ostindiska huset. Det känns som en länk till Tärnström, han deltog i släckningsarbetet här den där natten 1746. Jag känner dessutom en liten personlig anknytning till Linnés apostlar. Jag har min sommarstuga på Musö i den Bohusländska skärgården, och på denna pyttelilla ö slog sig år 1742 Pehr Kalm ned under en vecka för att studera växtlivet på ön. Dessa studier kom att utgöra ett helt kapitel i hans bok om sin Västgötska och Bohuslänska resa. Mitt hus byggdes på 1850-talet så det var inte i det Kalm bodde, men jag har studerat kartor från 1700-talet och är helt säker på att det måste ha varit på just den plats där mitt hus står idag som han bodde. Det är en rolig anekdot, men också ett bra exempel på hur mycket lättare det är för vetenskapliga rön att väcka intresse när de klarar av att slå an de strängar som berör människor personligen. *** Jag har bara haft chansen att läsa ett extrakt ur Kristina Söderpalms bok, men det jag läst får det att vattnas lite i munnen. Det är den typ av berättelse som man läste som barn och som förde iväg en till äventyr i svunna tider och fjärran länder. Sådana berättelser som gör så djupt intryck att de kommer att prägla en människa och de val man gör senare i livet. Carl von Linné förstod vikten av att nå ut med sina upptäckter. Att hans medarbetare kom att kallas för apostlar beror just på den dubbla uppgift han gav dem; att samla kunskap och att sprida dess budskap. Det är en viktig komponent av vad jag menar när jag säger att Linné känns vital och aktuell idag. För jag tänker då inte främst på att Linné är en av de allra främsta inom vetenskapens historia, utan än mer på - hans törst efter kunskap - hans förståelse för kunskapens internationella natur - hans ambition att sprida de vetenskapliga rönen Det är egenskaper som kanske är viktigare idag än någonsin. Linné och hans apostlar ledde på 1700-talet in Sverige i den internationella kunskapens värld, och jag kan inte tänka mig bättre vägvisare för 2000-talet, när våra liv och vårt samhälle internationaliseras i en rasande takt, och kraven på kunskap och nytänkande blir allt större. *** Linné och hans apostlar lär oss att grunden för framsteg är nyfikenheten, viljan att förstå och en hög ambitionsnivå. Inte minst det sistnämnda hade Linné extra mycket av när han föresatte sig att kartlägga hela Guds skapelse. Det kan man kalla en kaxig ambitonsnivå! *** De lär oss också att kunskap är internationell och världsomspännande. Det är inte illa att vandra omkring och studera faunan på Musö i Bohusläns skärgård, men det räcker inte för att vare sig förstå hela Guds skapelse, eller för att sprida kunskapen vidare. Det är sedelärande i en tid när våra liv internationaliseras allt mer. För att nå framgång måste vi omfamna utvecklingen och ta vara på dess möjligheter. Jag kommer att arbeta hårt för att ännu fler svenskar ger sig ut i världen för att söka kunskap på universitet och företag, och att ännu fler människor från andra länder kommer hit och gör detsamma. Det ska vi lyckas med, och vi börjar från en stark position. Vi är ett av världens mest beresta folk, och under nittiotalet tiodubblades antalet svenska studenter som sökte sig utomlands. Och Sverige är ett attraktivt land för företag, studenter och forskare. Sverige hör, tillsammans med USA, till den lilla grupp länder i världen som har ett positivt tillskott av personer med forskarutbildning från övriga industriländer. Under åren 2000 till 2002 flyttade knappt 1 900 svenskar med forskarexamen till ett annat industriland. Samtidigt flyttade mer än 2 300 personer med forskarexamen till Sverige. Sverige fick alltså ett nettotillskott på 400 personer med forskarutbildning från övriga industriländer. Om vi vidgar perspektivet till flyttningarna mellan Sverige och resten av världen finner vi en nettoinflyttning om drygt 1 500 med forskarexamen. Sverige har en lika stor andel inflyttade personer med forskarexamen som USA har! *** Och vi har goda förutsättningar för att lyckas bra även i framtiden. Vi har i Sverige skapat system som underlättar kreativitet, nytänkande och strukturomvandling. Vi har i Sverige ett trygghets- och utbildningssystem som gör att vi är bra på att utnyttja de möjligheter som öppnar sig och att vi inte är rädda att testa nytt. Motståndet mot förändring är svagare hos oss än i många andra länder, det har jag sett tydligt i min roll som handelsförhandlare i EU. Vi har, jämfört med många andra länder, uppvisat en ovanlig flexibilitet och förmåga att anpassa oss. Linné och hans apostlar banade vägen, och vi är idag vana vid att mäta vår kapacitet i en internationell miljö, och av att vara utsatta för konkurrens från övriga världen. *** Vi har ju, som ni kanske vet, en forskningsproposition som står för dörren, och även om det går bra för Sverige inom forskningsområdet är jag inte nöjd. Jag menar tvärtom att vi måste växla upp tempot i vårt arbete för att upprätthålla och utveckla vår konkurrenskraft för företag och som kunskapsnation. Förändringen har inget slut, den fortsätter ju hela tiden och alltid. Därför skulle jag i Linnés anda vilja lyfta fram vikten av att vi satsar ännu mer på vårt internationella arbete. Vi har allt att vinna på att ta emot influenser från andra länder och samtidigt föra ut det bästa vi har på den internationella arenan. *** För att nå dit kommer jag bland annat att prioritera ökade resurser till internationellt konkurrenskraftig forskning. Satsningarna kommer att vara hårt prioriterade för att ge största effekt, och betydande nya resurser kommer att fördelas efter vetenskaplig kvalitet. Jag vill också ge prioritet till forskning inom medicin och teknik, och rikta särskilda resurser till starka forskningsmiljöer som hävdar sig internationellt. För att öka det internationella utbytet vill jag förbättra möjligheterna för unga forskare att meritera sig efter forskarexamen. Jag vill också lyfta fram spjutspetsforskning, som har central betydelse och drar till sig internationella investeringar i forskning och av företag. Jag ser också möjligheter på den Europeiska nivån. Sverige driver på för att EU kraftigt ska öka resurserna till forskningen. Enligt min mening är det nödvändigt för att Europa ska förbättra den vetenskapliga konkurrenskraften gentemot USA, och vända den allt värre eftersläpningen. Hade jag inte sett Sture Allén här idag hade jag vågat mig på formuleringen den accelererande eftersläpningen. I december undertecknade Xu Guanhua, Kinas minister för vetenskap och teknologi, och jag ett avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete. Liksom inom många områden har Kina en oerhörd potential inom forskning och vetenskap, och det nya avtalet kommer att stärka de vetenskapliga relationerna mellan våra länder. Det samarbetet tror jag att Linné hade varit särskilt glad över. *** Det var några exempel på hur vi från regeringens sida kommer att arbeta för att flytta fram Sveriges positioner. Låt mig också be om ert stöd för att vi ska lyckas med båda delarna av apostlarnas uppgift, inte bara att samla kunskap, utan också att förmedla den. Jag nämnde inledningsvis den kraft som finns i vetenskap när den förmår att beröra, så som i Kristina Söderpalms bok. Den beskriver ett äventyr, en fantastisk berättelse om kunskapstörst och nyfikenhet. Sådan kunskap och starka personligheter fungerar som förebilder och sätter prägel på en människas val i livet. Hur trevligt det än är att umgås med er i denna prominenta församling, är det därför lite synd att det inte är fler, eller ens några så vitt jag kan se, barn eller unga här idag. Det är ju skoltid, så jag är visserligen glad att barnen inte skolkar, men jag tror ni förstår vad jag menar. Christopher Tärnströms Journal är ett tydligt exempel på hur spännande vetenskap är. Vi ser ett tilltagande intresse kring vetenskap i olika former hos en bredare publik. Populärvetenskapliga böcker om allt från Stalin och Gulag till Einstein och relativitetsteorin säljer mycket bra, Discovery Channel har så många tittare att man expanderar till flera kanaler, och SVT har just startat Kunskapskanalen. I måndags deltog jag vid ett annat festligt arrangemang, idrottsgalan i Globen. Där var det en annan typ av exceptionella begåvningar som samlats. Idrotten har ju en rad förebilder. Alla vet vilka Carolina Klüft, Stefan Holm och Peter Forsberg är, tyvärr har vi inte lika många kända förebilder inom Vetenskap och Bildning. Det tycker jag är synd, och jag skulle vilja be er alla att tänka på hur vi kan bli bättre på att dela med oss och få fler att upptäcka den fascinerande och spännande värld som vetenskapen erbjuder. Kunskap är inte mycket värd om den inte går att förmedla. Vi måste därför tillsammans hjälpas åt att bli ännu bättre på att nå ut till en bredare publik, och att finna former och drivkrafter för det. Det måste göras såväl i stort och smått. Firandet av Linné är ett viktigt tillfälle att lyfta fram svensk vetenskaps stolta traditioner till en internationell publik. Men också att lyfta fram vetenskapens fascinerande värld här hemma i Sverige. Det är vi skyldiga de som betalar våra löner, det svenska folket. Vi måste bli mycket bättre på att förklara varför det vi gör är viktigt, och bjuda in fler att delta. Det är, tror jag, en avgörande faktor för att Sverige ska upprätthålla sin starka position som kunskapsnation, och för att vi ska kunna få nya Carl von Linné och Christopher Tärnström, vars namn och gärning ger eko över världen *** Det leder mig också in på det jag slutligen skulle vilja ta upp; det jubileum vi står inför, och vikten av det arbete som bedrivs för att uppmärksamma det. Jag vill tacka alla er som engagerar er ör denna uppgift, och jag vill berömma arrangörerna av dagens arrangemang för ett mycket väl utfört och viktigt arbete. Under åtta års tid har jag rest runt i världen som representant för Sverige, och jag har sett den oerhörda kraft som finns i uppmärksamheten kring exceptionella personligheter som Carl von Linné. Vart jag än reser möts jag av mycket nyfikenhet och intresse för Sverige. Man ser på Sverige som ett kreativt och innovativt land, ett land som går i framkant inom ny kunskap och internationella kontakter. Linné och Nobel, Birgit Nilsson och Zlatan, gör att människor får upp ögonen för oss och tar reda på mer. Jag kan nämna ett exempel. Jag har ju förmånen att umgås med nobelpristagare ibland, och i början av december deltog jag i en ceremoni i Washington för de amerikanska nobelpristagarna, bland andra pristagaren i medicin, Richard Axel. När han fick höra att jag var från Sverige berättade han att han hade sett Birgit Nilsson sjunga etthundra gånger. Han hade fört protokoll över det, ungefär som en vinprovare som skriver ned hur ett vin doftar jämfört med förra gången man doftade på samma vin. Det var hans ögonöppnare för Sverige och vad Sverige har att erbjuda, och en nyckel till hans Sverigebild. Han har sedan rest till Sverige många gånger för att delta i konferenser, seminarier och annat forskningssamarbete. Det är ett exempel på hur sambanden ser ut, hur Sverige, svensk forskning och utbildning, har gynnats av att Birgit Nilsson har lockat forskare till vårt land. Det är en fantastisk tillgång för Sverige, inte minst för våra företag och vetenskapsmän. Att synas i samma sammanhang som Linné, att bli associerad med vad hans namn står för, ger naturligtvis en oerhörd draghjälp. Jag är övertygad om att 300-årsfirandet av Linné kommer att ge oss många goda tillfällen tillsammans att ytterligare stärka Sverige, svensk forskning och svenska företag. Tack för ert arbete, och tack för att ni har orkat lyssna så länge.